onsdag 30 juni 2010

Fler semesterbilder











Under vår semester hittills har jag slipat på min svensson-image ordentligt. Har börjat gå stavgång och varit på GeKås i Ullared för allra första gången! Eftersom jag kommer från en stad där stora shopingcentra står som spön i backen så var ju GeKås lite av en besvikelse. Inte var det speciellt mycket billigare heller utom möjligen barnkläderna. Men resan dit var halva nöjet, vi åkte som sagt tidigt på midsommaraftons morgon så E4:an var så gott som tom. Härlig känsla att äga vägen helt för sig själv. Rastade vid Brahehus där vi fick kasta i oss kaffet på grund av svidknott i hundratal. Brrrr! Rastade en andra gång vid Isaberg där det inte fanns en mygga konstigt nog. Likadant när vi åkte hem - inte en bil i sikte.
Vi var inte bara i Ullared som ni förstår av bilderna ovan. Lite lättare att gissa nu då?

lördag 26 juni 2010

Var är jag?


Familjen fick ett ryck och drog iväg på midsommarafton. Gissa var bilden är tagen?

söndag 13 juni 2010

Väntan


Om två dagar börjar min semester. Den är så efterlängtad. Kommer nog blogga en hel del eller ingenting. Önskar er alla en skön sommar.

tisdag 1 juni 2010

PostESC

Innan jag slutar tjata om Eurovision Song Contest 2010 har jag lite kvar att kommentera:

De svenska tittarsiffrorna för finalen i lördags var bara hälften av fjolårets enligt bland annat Expressen. Så jag hade fel, folket ville faktiskt inte titta. För övrigt är nog ESC s storhetstid i Sverige över sedan några år tillbaka. Det är inte som förr när alla man pratade med hade sett programmet.

En minut i rutan kan dock vara tillräckligt för succe´när några miljoner europeer tittar samtidigt. I alla fall charmade Eric Saade de europeiska tonårstjejerna (en del grabbar också skulle jag tro) när han presenterade Sveriges poäng. Poängutdelningen i ESC-finalen kan var en hemskt tråkig procedur. Men i lördags hade i alla fall jag roligt åt den norska programledarinnan som tog emot rösterna. När som vanligt de flesta länders representanter som meddelade sitt lands röster var otroligt pinsamma (inte Eric Saade då förstås) så stod norskan bara där med ett hånleende på läpparna och lät de pladdra på utan att hon sa flaska. Om det var med flit eller om hon var nervös vet i sjutton, roligt var det i alla fall.

Nu är det slutbloggat om Mello och ESC för i år. Men som den schlagernörd (och då gillar jag ju inte schlagermusik) jag är så återkommer jag nästa år i det ämnet, ta det som ett hot eller löfte.