The Shining - den gladare versionen

Det finns folk där ute som är duktiga på att göra filmtrailers i lite annorlunda versioner.  Det blir ibland väldigt trovärdigt och hysteriskt roligt:



Andra skickligt omgjorda trailers är:   Sound of Music - en riktig rysare,  Nyckeln till frihet - ett fängslande romantiskt drama, den ruggiga Ensam hemma och den romantiska komedin Taxi Driver.  Jo, just det, den lite skruvade Dirty Dancing regiserad av David Lynch!

Gör om, gör rätt

I förra blogginlägget fick jag det till att Amesbury Archer kunde vara den som förde bronsåldern till England därför att det äldsta bronsföremålet fanns i graven. Men det fanns ingen bronskniv, "bara" kopparknivar. Jag blev så betagen av charmige Neil Oliver så jag missuppfattade vad han faktiskt sa. Däremot var troligen mannen i graven en av de som tog kunskapen att bearbeta metall (=koppar) med sig till England. Kopparhantverket kom förhållandevis sent till de Britiska öarna. Men kunskapen att blanda in tenn vid smältningen och därmed framställa det mycket starkare bronset var man tidig med i Britannien.
Arkeologi är ingen exakt vetenskap. En arkeolog kan aldrig säga säker att det var si och så. Man kan tolka fynden och komma med teorier. Ju fler fynd som kan stärka en teori dessto troligare är den. Men som sagt före de skriftliga källornas tidsålder kan vi aldrig säkert veta.
Det som är fakta när det gäller Amesbury Archer är att han i graven fick med sig fem keramikkärl som tillhör Klockbägarkulturen, 15 flintspetsar, vaga rester av en långbåge, handledsskydd, två guldföremål som är de äldsta daterade funna i Britannien, tre små kopparknivar och diverse redskap som används vid tillverkning av flintredskap och vid metallbearbetning.  Han dog ca 2 300 f. Kr. det vill säga för 4 300 år sedan i England och blev begravd 5 kilometer från Stonehenge vid exakt samma tid som man reste de stora blåstenarna på slätten. Mannens tandemalj avslöjar att han är uppvuxen i alperna i Centraleuropa.
 Guldet och mängden keramikkärl  gör graven till den rikaste från denna tidsperiod i Storbritannien. Men det är ändå det faktum att han kom så långväga ifrån som är det mest spännande. Tänk om det var en son till honom som man funnit istället. Då skulle tänderna kanske bara visa att han var född på platsen. För att göra det hela ännu mer spännande så kanske man faktiskt har funnit hans son! Man hittade nämligen en grav i närheten med en man i 35-40-års ålder som hade fått knät avkapat några år före sin död. Inte alls en lika fyndrik grav. Men mannen i den graven och Amesbury Archer delar en ovanlig kroppslig deffekt i fötterna som bara närbesläktade delar. De borde var bröder, kusiner eller far och son.
Jag har inte hört än att man gjort någon tand- och/eller DNAanalys av den andre mannen, men det förmodar jag att man gör. Då kommer jag självklart att berätta om vad arkeologerna kommit fram till. Men just nu får det vara färdigbloggat om Amesbury Archer från min sida!

Arkeologiskt frosseri

Fredag, nyss hemkommen från jobbet. Trött, sätter mig och slösurfar och blir genast mycket piggare. För en arkeologiintresserad hittar jag en massa spännande. De har hittat en gammal brunn under Lunds Domkyrka som måste vara äldre än nuvarande kyrkan - kanske ända sedan 900-talet. 
I en annan domkyrka, nämligen den  i Åbo i Finland,, har man daterat en massa relikben och funnit några som är 2000 år gamla.  Relikskrin ska ju innehålla ben ( eller andra artefakter) från något katolskt helgon. Men det är vanligare att benbitarna oftast är mycket yngre än detta helgon. Ibland kanske det är djurben istället. Att hitta ben som är närmast från Jesu tid är fantastiskt.

 De finska arkeologerna ska använda sig av den metod som jag tycker är en av arkeologins mest spännande dateringsmetoder efter C14-metoden. Nämligen den där de mäter radioaktiva isotoper som till exempel strontium i personens tänder. Det lagras i emaljen genom vattnet man dricker, vatten som är unikt för varje liten del av världen. Man kan alltså se var en människa är uppväxt och har levt. Genom den metoden kunde man se att den mumifierade ismannen Ötzi som man fann i alperna var född en liten bit nordost om den plats där han hittades.

Ännu mer spännande är det när personen i graven kommer  mer långväga ifrån. Speciellt om han är så där 4 300 år gammal. I maj 2002 skulle man bygga nya lägenheter i Amesbury i England. Man fann då en välbevarad skelettgrav från bronsåldern. Eftersom mannen fått så många pilspetsar med sig i graven kallades han för Bågskytten från Amesbury, Amesbury Archer. Nu är det så att Amesbury ligger väldigt nära ett av engelsmännen mycket omhuldat monument så därför kallades han även för Kungen av Stonehenge. Det fanns nämligen inte bara flintpilar i graven utan även de äldsta guldföremålen i England. Först trodde man det var två örhängen men tror nu att det är dekor man sätter i änden på hårflätor. Tjusig karl med andra ord! Men att han var en härskare över Stonehenge är väl tveksamt.
Örhängen eller hårdekor?


En annan teori är att han var en pilgrim som rest till Stonehenge för att lindra sina smärtor. Bågskytten hade nämligen ett svårt skadat knä som måste gjort mycket ont. I så fall hade han rest långt, för isotoperna i tandemaljen avslöjar att han kommer från de centraleuropeiska alperna. Inte exakt från samma plats som Ötzi men nästan! Ötzi levde ca 1000 år före Amesbury Archer men det finns två saker som förenar dem: De ändrar på tidsspannet för metallers utbredning. Özti ägde en fint arbetad kopparyxa - en av de äldsta funna hittills. Bågskytten från Amesbury fick med sig tre kopparknivar men också en mängd föremål som tyder på att han var kopparslagare och metalltillverkare. Ett föremål är viktigare än till och med guldet i graven. Det är det äldsta föremålet i det materialet funnet i Storbritannien - en kniv av finaste brons (en blandning av koppar och tenn). Amesbury Archer var kanske inte kung av Stonehenge utan istället den som förde England in i bronsåldern?

Bronsåldern  är min favoritperiod inom arkeologi. Om den brittiska bronsåldern och där jag lärde mig mycket nytt om just Amesbury Archer handlar den underbara tv-serien från BBC om Storbritanniens förhistoria som ni kan se här: Britanniens vagga. Men skynda! Avsnittet ligger bara kvar till och med måndag den 19 mars.

Slutligen en glad arkeologisk nyhet på hemmaplan. I min hemstad Norrköping har man äntligen hittat husrester betydligt äldre än 1600-tal och 1700-tal som varit fallet hittills. Nu väntar jag bara på att man ska hitta hövdingaborgen någonstans i närheten också. Ni vet den som gett namn åt kvarteret Knäppingsborg och där hövdingen bodde som hade råd att bekosta den första bron över Strömmen. Eller det kanske bara är en lokal myt...

Nina Zilli för Italien

I år skickar Italien en artist som i alla fall jag hört tidigare. Nina Zillis låt L'Uomo Che Amava Le Donne  från 2010 gillade jag när den kom. Nina är en vacker kvinna med utstrålning som få och tävlar med låten Per sempre (=Alltid). Ska det gå lika bra som förra året då ju Italien snuvade Saade på andra platsen precis i slutet? Inte omöjligt, jag gillar denna i alla fall:

En man från Transylvanien

Samma dag som vi i Sverige har vår Mellofinal har Rumänien sin uttagning till ESC 2012. Det är ett land som alltid har haft hög klass på sina finaler. Även så i år. Länkar till Schlagerpinglans blogg där alla låtar finns med länkar. Inga liveframträdande dock. Min favorit är en sångare och musikproducent från Transylvanien som kallar sig Viky Red. Modernt dance beat som jag älskar:

Babuschka Babushki ja, ja

Okay. Alla var helt säkra på att duetten med Dima Bilan och en av tjejerna i T.A.T.U. skulle vinna Rysslands uttagning. Men de slogs ut av dessa  tanter:

Inte vidare bra låt men de är ju såå söta!

Edit: Jaha, man stavar babusjka så här på svenska. Lätt. Så varför kan vi inte stava Azerbajdzjan som engelsmännen gör, precis som det låter - Azerbaijan? Ett språkmysterium.

Lite nytt om ESC 2012

Nu är mer än hälften av bidragen till ESC 2012 utsedda. Precis som förra året vid den här tiden tycker jag att det är ett trist startfält. men många av bidragen kommer att finputsas och antagligen låta bättre och se bättre ut live också hoppas jag.  Några låtar har jag fastnat för. Det betyder inte att jag tycker att musiken är i min smak utan oftast bara att jag inte stängt av efter halva låten.
Turkiets Love Me Back är exempel på något som inte är bra men ändå är fascinerande. Jag är mest förvånad över att det låter så mycket Klezmermusik om det hela, visste jag inte att det var Turkiets låt skulle jag gissat på Israel.
Nederländerna har skickat hemska bidrag de senaste hundra åren känns det som. I år skickar de låten You And Me med Joan Franka - eller är det Sitting Bull? Ja, jag kan inte sluta titta eller lyssna i alla fall. (Nej, jag tycker inte att den är bra) Edit: Eller så är den bra - jösses, jag kan inte bestämma mig!
Finland skickar för första gången (tror jag) en låt på  klingande finlandssvenska - När jag blundar. Känns som en kommentar till Sannfinländarnas krav att finnländska barn inte ska lära sig svenska i skolan längre. Inte en låt jag skulle lyssna på i vanliga fall men ändå fascinerande. Bara de  nu inte ändrar språket till engelska.
Övriga nordiska länder har också sina bidrag klara. Varken Danmarks Should've Known Better eller Islands Mundi eftir mér faller mig i smaken. Däremot är Norges låt väldig bra, men jag gillar inte sångaren Tooji som kallas en norsk Eric Saade. Tooji är snygg på bild men har noll, null, zero utstrålning på scenen enligt mitt tycke! Bedöm själva, kanske tycker ni helt annorlunda:


På lördag blir det ju klart vem vi skickar till Baku (haha, låter som ett straff). Min favorit är ju Loreen, men jag skulle inte gråta om det blev Danny, Molly eller David Lindgren heller. Jag tror att Loreen har bäst nerver och starkast röst i slutänden.

Men av alla tävlingsklara bidrag hittills tycker jag fortfarande att Tysklands låt är bäst. Den lyssnar jag mycket på just nu - här har ni en bättre länk utan reklam: Standing Still med Roman Lob