I förra blogginlägget fick jag det till att Amesbury Archer kunde vara den som förde bronsåldern till England därför att det äldsta bronsföremålet fanns i graven. Men det fanns ingen bronskniv, "bara" kopparknivar. Jag blev så betagen av charmige Neil Oliver så jag missuppfattade vad han faktiskt sa. Däremot var troligen mannen i graven en av de som tog kunskapen att bearbeta metall (=koppar) med sig till England. Kopparhantverket kom förhållandevis sent till de Britiska öarna. Men kunskapen att blanda in tenn vid smältningen och därmed framställa det mycket starkare bronset var man tidig med i Britannien.
Arkeologi är ingen exakt vetenskap. En arkeolog kan aldrig säga säker att det var si och så. Man kan tolka fynden och komma med teorier. Ju fler fynd som kan stärka en teori dessto troligare är den. Men som sagt före de skriftliga källornas tidsålder kan vi aldrig säkert veta.
Det som är fakta när det gäller Amesbury Archer är att han i graven fick med sig fem keramikkärl som tillhör Klockbägarkulturen, 15 flintspetsar, vaga rester av en långbåge, handledsskydd, två guldföremål som är de äldsta daterade funna i Britannien, tre små kopparknivar och diverse redskap som används vid tillverkning av flintredskap och vid metallbearbetning. Han dog ca 2 300 f. Kr. det vill säga för 4 300 år sedan i England och blev begravd 5 kilometer från Stonehenge vid exakt samma tid som man reste de stora blåstenarna på slätten. Mannens tandemalj avslöjar att han är uppvuxen i alperna i Centraleuropa.
Guldet och mängden keramikkärl gör graven till den rikaste från denna tidsperiod i Storbritannien. Men det är ändå det faktum att han kom så långväga ifrån som är det mest spännande. Tänk om det var en son till honom som man funnit istället. Då skulle tänderna kanske bara visa att han var född på platsen. För att göra det hela ännu mer spännande så kanske man faktiskt har funnit hans son! Man hittade nämligen en grav i närheten med en man i 35-40-års ålder som hade fått knät avkapat några år före sin död. Inte alls en lika fyndrik grav. Men mannen i den graven och Amesbury Archer delar en ovanlig kroppslig deffekt i fötterna som bara närbesläktade delar. De borde var bröder, kusiner eller far och son.
Jag har inte hört än att man gjort någon tand- och/eller DNAanalys av den andre mannen, men det förmodar jag att man gör. Då kommer jag självklart att berätta om vad arkeologerna kommit fram till. Men just nu får det vara färdigbloggat om Amesbury Archer från min sida!
Visar inlägg med etikett arkeologi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett arkeologi. Visa alla inlägg
lördag 17 mars 2012
fredag 16 mars 2012
Arkeologiskt frosseri
Fredag, nyss hemkommen från jobbet. Trött, sätter mig och slösurfar och blir genast mycket piggare. För en arkeologiintresserad hittar jag en massa spännande. De har hittat en gammal brunn under Lunds Domkyrka som måste vara äldre än nuvarande kyrkan - kanske ända sedan 900-talet.
I en annan domkyrka, nämligen den i Åbo i Finland,, har man daterat en massa relikben och funnit några som är 2000 år gamla. Relikskrin ska ju innehålla ben ( eller andra artefakter) från något katolskt helgon. Men det är vanligare att benbitarna oftast är mycket yngre än detta helgon. Ibland kanske det är djurben istället. Att hitta ben som är närmast från Jesu tid är fantastiskt.
De finska arkeologerna ska använda sig av den metod som jag tycker är en av arkeologins mest spännande dateringsmetoder efter C14-metoden. Nämligen den där de mäter radioaktiva isotoper som till exempel strontium i personens tänder. Det lagras i emaljen genom vattnet man dricker, vatten som är unikt för varje liten del av världen. Man kan alltså se var en människa är uppväxt och har levt. Genom den metoden kunde man se att den mumifierade ismannen Ötzi som man fann i alperna var född en liten bit nordost om den plats där han hittades.
Ännu mer spännande är det när personen i graven kommer mer långväga ifrån. Speciellt om han är så där 4 300 år gammal. I maj 2002 skulle man bygga nya lägenheter i Amesbury i England. Man fann då en välbevarad skelettgrav från bronsåldern. Eftersom mannen fått så många pilspetsar med sig i graven kallades han för Bågskytten från Amesbury, Amesbury Archer. Nu är det så att Amesbury ligger väldigt nära ett av engelsmännen mycket omhuldat monument så därför kallades han även för Kungen av Stonehenge. Det fanns nämligen inte bara flintpilar i graven utan även de äldsta guldföremålen i England. Först trodde man det var två örhängen men tror nu att det är dekor man sätter i änden på hårflätor. Tjusig karl med andra ord! Men att han var en härskare över Stonehenge är väl tveksamt.
Örhängen eller hårdekor?
En annan teori är att han var en pilgrim som rest till Stonehenge för att lindra sina smärtor. Bågskytten hade nämligen ett svårt skadat knä som måste gjort mycket ont. I så fall hade han rest långt, för isotoperna i tandemaljen avslöjar att han kommer från de centraleuropeiska alperna. Inte exakt från samma plats som Ötzi men nästan! Ötzi levde ca 1000 år före Amesbury Archer men det finns två saker som förenar dem: De ändrar på tidsspannet för metallers utbredning. Özti ägde en fint arbetad kopparyxa - en av de äldsta funna hittills. Bågskytten från Amesbury fick med sig tre kopparknivar men också en mängd föremål som tyder på att han var kopparslagare och metalltillverkare. Ett föremål är viktigare än till och med guldet i graven. Det är det äldsta föremålet i det materialet funnet i Storbritannien - en kniv av finaste brons (en blandning av koppar och tenn). Amesbury Archer var kanske inte kung av Stonehenge utan istället den som förde England in i bronsåldern?
Bronsåldern är min favoritperiod inom arkeologi. Om den brittiska bronsåldern och där jag lärde mig mycket nytt om just Amesbury Archer handlar den underbara tv-serien från BBC om Storbritanniens förhistoria som ni kan se här: Britanniens vagga. Men skynda! Avsnittet ligger bara kvar till och med måndag den 19 mars.
Slutligen en glad arkeologisk nyhet på hemmaplan. I min hemstad Norrköping har man äntligen hittat husrester betydligt äldre än 1600-tal och 1700-tal som varit fallet hittills. Nu väntar jag bara på att man ska hitta hövdingaborgen någonstans i närheten också. Ni vet den som gett namn åt kvarteret Knäppingsborg och där hövdingen bodde som hade råd att bekosta den första bron över Strömmen. Eller det kanske bara är en lokal myt...
I en annan domkyrka, nämligen den i Åbo i Finland,, har man daterat en massa relikben och funnit några som är 2000 år gamla. Relikskrin ska ju innehålla ben ( eller andra artefakter) från något katolskt helgon. Men det är vanligare att benbitarna oftast är mycket yngre än detta helgon. Ibland kanske det är djurben istället. Att hitta ben som är närmast från Jesu tid är fantastiskt.
De finska arkeologerna ska använda sig av den metod som jag tycker är en av arkeologins mest spännande dateringsmetoder efter C14-metoden. Nämligen den där de mäter radioaktiva isotoper som till exempel strontium i personens tänder. Det lagras i emaljen genom vattnet man dricker, vatten som är unikt för varje liten del av världen. Man kan alltså se var en människa är uppväxt och har levt. Genom den metoden kunde man se att den mumifierade ismannen Ötzi som man fann i alperna var född en liten bit nordost om den plats där han hittades.
Ännu mer spännande är det när personen i graven kommer mer långväga ifrån. Speciellt om han är så där 4 300 år gammal. I maj 2002 skulle man bygga nya lägenheter i Amesbury i England. Man fann då en välbevarad skelettgrav från bronsåldern. Eftersom mannen fått så många pilspetsar med sig i graven kallades han för Bågskytten från Amesbury, Amesbury Archer. Nu är det så att Amesbury ligger väldigt nära ett av engelsmännen mycket omhuldat monument så därför kallades han även för Kungen av Stonehenge. Det fanns nämligen inte bara flintpilar i graven utan även de äldsta guldföremålen i England. Först trodde man det var två örhängen men tror nu att det är dekor man sätter i änden på hårflätor. Tjusig karl med andra ord! Men att han var en härskare över Stonehenge är väl tveksamt.
Örhängen eller hårdekor?En annan teori är att han var en pilgrim som rest till Stonehenge för att lindra sina smärtor. Bågskytten hade nämligen ett svårt skadat knä som måste gjort mycket ont. I så fall hade han rest långt, för isotoperna i tandemaljen avslöjar att han kommer från de centraleuropeiska alperna. Inte exakt från samma plats som Ötzi men nästan! Ötzi levde ca 1000 år före Amesbury Archer men det finns två saker som förenar dem: De ändrar på tidsspannet för metallers utbredning. Özti ägde en fint arbetad kopparyxa - en av de äldsta funna hittills. Bågskytten från Amesbury fick med sig tre kopparknivar men också en mängd föremål som tyder på att han var kopparslagare och metalltillverkare. Ett föremål är viktigare än till och med guldet i graven. Det är det äldsta föremålet i det materialet funnet i Storbritannien - en kniv av finaste brons (en blandning av koppar och tenn). Amesbury Archer var kanske inte kung av Stonehenge utan istället den som förde England in i bronsåldern?
Bronsåldern är min favoritperiod inom arkeologi. Om den brittiska bronsåldern och där jag lärde mig mycket nytt om just Amesbury Archer handlar den underbara tv-serien från BBC om Storbritanniens förhistoria som ni kan se här: Britanniens vagga. Men skynda! Avsnittet ligger bara kvar till och med måndag den 19 mars.
Slutligen en glad arkeologisk nyhet på hemmaplan. I min hemstad Norrköping har man äntligen hittat husrester betydligt äldre än 1600-tal och 1700-tal som varit fallet hittills. Nu väntar jag bara på att man ska hitta hövdingaborgen någonstans i närheten också. Ni vet den som gett namn åt kvarteret Knäppingsborg och där hövdingen bodde som hade råd att bekosta den första bron över Strömmen. Eller det kanske bara är en lokal myt...
lördag 24 juli 2010
Snop(p)et fynd i Motala
Tack vare det planerade dubbelspåret mellan Motala och Mjölby görs flera arkeologiska utgrävningar längs sträckan. Vid Verkstadsvägen och Strandvägen i Motala har det grävts i flera år nu och man har gjort mängder med fynd från järnålder och stenålder. Nu har man grävt ner sig till äldre stenålder och hittar bland annat flinta, djurben och ljusterspetsar som är mellan 6000 och 8000 år gamla. Självklara fynd från en boplats vid vatten. Men så i förra veckan hittade Sara Gummesson ett bearbetat horn som hade en skojig och annorlunda form som helt klart påminner om en manlig kroppsdel.
Man kan ju alltid spekulera i vad detta horn använts till, om det hade något cermoniellt syfte eller om någon bara haft lekfull fantasi när denne hittade ett bra ben att knacka flinta med? Som dildo betraktat är väl storleken - 12 cm lång och 2 centimeter tjock -lite i klenaste laget!
Tillägg: Ja, jag vet att jag är sent ute att blogga om detta fynd. Men jag har tappat mitt trådlösa internet på min dator och kan för mitt liv inte hitta det igen!
Man kan ju alltid spekulera i vad detta horn använts till, om det hade något cermoniellt syfte eller om någon bara haft lekfull fantasi när denne hittade ett bra ben att knacka flinta med? Som dildo betraktat är väl storleken - 12 cm lång och 2 centimeter tjock -lite i klenaste laget!
Tillägg: Ja, jag vet att jag är sent ute att blogga om detta fynd. Men jag har tappat mitt trådlösa internet på min dator och kan för mitt liv inte hitta det igen!
måndag 18 maj 2009
Arkeologihumor
Jo då, även grävande arkeologer har humor, det märker man på bloggarna som dyker upp nu när grävsäsongen kommit igång på allvar. Som till exempel bloggen från utgrävningen av en boplats från äldre stenålder i Motala. Man kan hitta FÖR mycket ibland!
tisdag 12 maj 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)