Tusen sköna funderingar

Tusen små skönheter i gräsmattan. Nja, snarare blommar väl ett tjugotal Tusenskönor just nu i min trädgård. Undrar varför de heter så? Är det för att de kan översålla en gräsmatta? Eller har de fått namn efter mängden av kronblad som varje liten blomma har? Bellis bellis heter de på latin. Det betyder väl vacker? Min mormor kallade dem för Sju Vackra Flickor vilket är ett ännu konstigare namn. Speciellt som det i hennes trädgård säkert blommade tusen och inte sju som jag nu ser att det faktiskt är på bilden ovan!

Testar skriva blogg från minipc

Så kom sommaren plötsligt. I torsdags var det isande kallt trots solsken men idag 20 plus. Ljuvligt. Äntligen slipper jag strumpor!

Våren går framåt

Senaste nytt från trädgården:

Syrenblomma på gång .

Rockokopenseer.

Vårens första tulpan.

Första hjälpen mot solsting

När man påtar i trädgården kan solens strålar bli alldeles för mycket. Då önskar jag att jag hade denna fina trädgårdshatt från Garden Girl. Bra att ha när man solar näsan också!

Internet i gungning?

Här hade jag tänkt skriva ett inlägg om fildelning och upphovsrätt och internets framtid. Började men kände att jag bara inte orkade reda ut denna härva. Har drabbats av vårdemens tror jag, hjärnan är seeeeg.

Som tur är finns det andra piggare och alertare människor där ute som mitt i prick beskriver vad jag tycker. Som ArchAsa på sin blogg Ting och Tankar. Mycket klok kvinna!

Årets påskutflykt

Vi har som tradition i familjen att åka på utflykt under påskhelgen om vädret tillåter. I år tillät vädret, solen strålade och fåglarna sjöng. Så in i bilen och iväg! Vi tänkte börja att besöka Vreta Kloster, jag har inte varit där sedan jag var liten. På vägen dit svängde vi av till Kungsbro naturreservat. Brukar göra spontana avstickare längs vägen om vi ser någon intressant skylt. Det skulle vi inte gjort! Följande två bilder är allt jag fotade under vår påskutflykt:

Ett fågeltorn och en vy över torrt gräs och sjön Roxen. Ser ni alla grågäss, hägrar och tofsvipor? Inte jag heller. Men de är där i vassen. Vi såg dem men jag har inte någon bra fågelskådarkamera så fjäderfäna syns ju inte där i fjärran.
Hur som helst, vi går nöjda tillbaka till bilen för vidare färd mot Vreta. Men det är ju ett naturreservat och i sådana finns alltid spänger (en spång, flera spänger? Eller hur?). Här var det en ovanligt lång spång över en mycket blöt och lerig strandäng. Jag gör något som man aldrig ska göra när man går på en spång över lera: Jag tittar upp mot träden efter fåglar.
Strax därefter studerar jag mer marknära fauna kan man säga. Det är ju synd att ingen av sällskapet hade mod nog att ta ett kort på mig efter snedsteget. Men jag var ganska sur på alla sätt, bokstavligt och bildligt! Min käre make hade ett himla besvär med att få upp skorna ur leran. Kameran klarade sig som tur är. Själv fick jag ett rejält skrubbsår på ena knät efter att tydligen ha slagit i spången på något sätt.
Det var den påskutflykten. Nästa gång tar jag med ombyte!

Trädgård i väntans tider

Lite nytagna bilder från en påsksmyckad trädgård.