Jag vet vad jag gjorde den här sommaren

Så var årets semester över. Har haft det jätteskönt trots eller kanske på grund av pengabrist. Tagit dagen som den kommer och det har varit perfekt väder. Har mest legat i skuggan och läst pocket-böcker, sju stycken hittills. Läst om Isaac Asimovs robothistorier, börjat med Stephanie Meyers vampyrserie och upptäckt Mons Kallentofts deckare i Linköpingsmiljöer.
Men jag har som vanligt dåligt samvete för att min son inte får så innehållsrika somrar som jag hade i hans ålder. Jag kuskade runt i Sverige i husvagn på sextio- och sjuttiotalet. Vartannat år var vi i Norrland och fiskade röding, vandrade på glaciärer, tittade på renskiljning och slogs med mygg. Andra år var vi i Blekinge, Skåne eller på Öland och trängdes på Böda strand. När mina föräldrar tröttnade på husvagnen hyrde de torp i Sankt Anna och det är de senare skärgårdssomrarna jag saknar mest. Att åka ut till en liten holme och bada i havet är det bästa som finns!
I år var vi bara i Varberg, vi kom inte iväg till Stockholm som jag räknat med. Hade tänkt gå på Historiska Museet men det blev för varmt. Så det blir ingen spännande skoluppsats att skriva för min son i år heller.

Lite söt sommarmusik som tröst med dansken Rasmus Seebach:

Slöööööööööö

När man inte vet vad klockan är.
När man verkligen måste tänka efter vilken veckodag det är.
När man kan äta frukost och läsa tidningen i timmar.
När man faktiskt har lust att laga mat.
När man kollar vad det är på tv efter 23.00.

Då är det semester!